En natt jag inte önskar min värsta fiende

denna natten alltså - så glad att den är över.

Tobbe jobbade natt så det var bara jag och Smill hemma och framåt kvällen började jag må fasligt illa. Huttrade som en frusen gris och satte på mig lager av kläder men frossan blev bara värre, huvudet dunkade, hela kroppen gjorde ont och jag orkade knappt lyfta huvudet. Men Smillis är ju en aktiv tjej och gillar inte att ligga platt på rygg speciellt länge så det var bara att samla krafter och försöka bära henne, och plötsligt vart hon 100kg tung och jag kunde inte ens gå upprätt. Fick ta ner skötunderlägget på golvet och halvligga ner och byta blöja. Vilken jäkla syn.

Hade glömt hur himla skör man blir när man är magsjuk, och varje gång magen vändes ut och in så att säga så blev plutten  livrädd såklart och började hysteri-gråta medan jag försökte lugna henne mellan hulkningarna. Fy fan. Vet inte ens hur jag fick henne att somna till slut, hasade runt böjd som en ostbåge i mörkret med stjärnor för ögonen. 

Nu håller jag alla tummar att hon inte blir smittad.

Så, slut på sympatifisket hehe.