2015


året började med ett "Gravid" på den där stickan och sen följde den största och mäktigaste resan som jag varit med om med så mycket känslor, kärlek, spänning, eufori och lycka...hela året längtade vi och väntade och räknade dagarna och till slut ledde allt fram till dig, vår Smilla < 3
Vår dotter, där var du, så perfekt.
Att du kom in i mitt liv är hur klyschigt det än låter det allra bästa som hänt mig, tack.
Ser så mycket fram emot 2016 med dig mitt hjärta.

ÅRETS BÄSTA

2015 var året när jag lät mig slukas upp totalt av att vara hög på gravidhormoner och njöt till fullo, tro mig, fanns dessa hormoner på burk skulle jag vara storkonsument, har aldrig mått så bra som då. Det var också året då jag blev mamma till världens gladaste bebis och är väl i ärlighetens namn fortfarande ganska uppslukad av det (det har väl inte undgått någon ;-) ). tänk att en sån liten person kan få en att skratta så mycket varje dag!? det visste jag inte innan. 
Tänkte också innan att föräldrar kanske överdrev den där ooootroliga kärleken man känner till sitt barn, hur stor kan den va liksom?
Men nu kan jag skriva under, den där kärleken slår en som en käftsmäll varje dag och det går inte att värja sig. Den växer också hela tiden, från den där direkta instinkten att skydda och få den där lilla lilla personen att överleva till varje pris till att drabbas av såna enorma kärleksrus att det nästan gör ont i hjärtat. 
Smilla Vilda Magdalena - tack för att du kom och tog oss med storm detta speciella år.

Mmmm, vi åt trerätters igår från mästerkocken himself och skålade i nån slags mousserande saft och tittade på vad vi har åstadkommit det här året, dvs barnet. Så ofantligt nöjda med resultatet måste jag säga.

Igår var vi på BVC och mätte den här lilla normal-kurve-bebin som nu väger 5,6 kg och är 61,5 cm lång *bravo bravisimo* var tvungen att jämföra med min egna kurva för skojs skull och den här tungviktaren till mamma vägde 6,6 kg och var 64 cm lång i samma ålder.

Lilla skruttis, än så länge har hon fortfarande storlek 56 men det blir nog till att byta till 62 snart då kanske.

Aja intresseklubben antecknar haha.

Hon fick även sitt 3-månaders vaccin, en spruta i varje ben och hon skrek såklart hysteriskt, speciellt efter andra sprutan...aj aj aj, men jag och Tobbe pussade och kramade och pratade lungt med henne så det gick över ganska snabbt och hon skrattade till och med när vi gick därifrån. 

Sen sov hon typ hela dagen, och hela natten. 

Nu sitter jag i sängen med en sovande nymatad bebis på ena armen och en sovande Tobb på andra (sidan, inte armen) och väntar på att dessa sömnstockar ska vakna. Lika morgontrötta båda två... Men nu ska jag försöka få liv i dom för idag är det ju NYÅRSAFTON!!!! *så peppad* *kastar färgglad konfetti*

Tobbe jobbar natt imorgon nämligen så vi firar nyår idag i stället, ingen tid att förlora!

*tar fram grytlocken och visselpipan*

VI TVÅ MIN TROLLUNGE

Tänk att för ett år sen hade jag ingen aning om att livet skulle ge mig dig ❤️

Jag visste inte att jag skulle sitta här idag och vara mamma. Din mamma. Livet kan då verkligen leverera. Och mycket kan hända på bara ett år.

Det här året har varit det bästa, största och viktigaste någonsin, det gav ju dig. Det kan aldrig nånting nånsin toppa. Du är det största som hänt.
Men jag ser så mycket fram emot nästa år, och alla år framöver, att få se dig växa och lära dig nya saker och få vara med när allt det där händer. Jag är så förväntansfull!
Om graviditeten var en spännande resa så är ju detta ändå bättre.

OCH SNÖN KOM

Jippii, äntligen vinter på riktigt!

stog i fönstret och försökte förklara fenomenet "snö" för Smillisen när det dalade ner, att det är som regn, fast kallare *meteorologen har talat* tveksamt om det var snön hon skrattade åt eller balkongbelysningen utanför dock. troligtvis det senare, det som lyser och blinkar konkurrerar ju ut typ allt i pluttens lilla värld.

Här är vi ute på en kall vinterpromenad, längtar till nästa år när vi kan ta med varm choklad och åka pulka i parken.

SMILLAS FÖRSTA JUL

TADAAA, många bilder blev det, men ingen är väl förvånad vid det här laget. Vi hade det väldigt lugnt och mysigt, åt gott, matte underhöll oss med gitarrspel och Smilla ville inte missa en sekund av allt spännande utan var vaken mest hela dygnet. Till och med tomten hittade fram till oss i år ;-)

och herre gud vad mycket paket en viss liten madam fick, så mycket fint, både kläder, leksaker, en fårfäll och mysig åkpåse. av mamma och pappa fick hon små rosa converse.

känslan att skriva "god jul vår älskade dotter önskar mamma och pappa" på paketet, ja jag tror ni förstår att det var ett av dom tillfällena som en liten tår bildades :´) 
så stort ju.

ANNANDAGEN

Ja det känns ju inte direkt som jul ute det här året, igår tog vi en långpromenad i strålande sol och mötte joggare i spåret, folk som matade änder och barn som spelade fotboll. Vi själva hade med oss termosen fick fick av Smill i julklapp och satte oss vid slottet och drack kaffe i solen. 
Skönt, men ändå...lite fel. Ser ju fram emot att åka pulka med den här lilla skrutten nästa år, frågan är om det kommer gå på dom här breddgraderna.

3 MÅNADER

TRE (!) månader blir den här lilla skruttan idag, och man kan ju konstatera att det har hänt en hel del på dessa månader. Typ en decimeter längre, 2 kg tyngre, väldigt mycket mer hår och med en personlighet som verkligen börjar träda fram.

Fina ungen min.

Tänk att det var just dig jag stånkade ut där i badet för exakt 3 månader sen. Du var så pyttepytte då, tänk vi visste ingenting om dig. Nu utvecklas du i en rasande fart och det är så jäkla kul att följa. Jag ser så mycket fram emot framtiden med dig!
Grattis på 3-månaders dagen min älskling < 3

UPPDRAG UNDERHÅLLA NYFIKEN BEBIS I ÖDE CENTRUM PÅ JULDAGEN

Igår skulle vi trotsa stormen och ta en promenad förbi familjen, Smillisen sover ju alltid så himla gott i vagnen. men som det mesta i bebisarnas värld verkar ju ingenting vara beständigt.
Vi hann inte mer än till stinsen, dvs 10 min promenad så vaknade skrutten i vagnen (det händer aldrig annars) och började gny mer och mer bestämt så vi gick in i centrum och ammade men så fort hon skulle ner i vagnen igen protesterade hon högljutt. hallå, så mycket spännande att titta på och så ska man läggas ner i en vagn med 0,0% utsikt?! 
så vi satte henne upp och fällde ner sufletten och wow, bingo! kolugn bebis med tefatsögon och huvudet gick från sida till sida.
Så där gick vi runt i ett öde centrum på juldagen och tittade på alla suuuuuuuperspännande (tydligen) lampor.
Lite skillnad från aktiviteter som utförts den 25:e tidigare år men okejrå, har man världens mest nyfikna unge så räcker det väl inte att ligga hemma på soffan längre.

En lagom road mamma och en mycket bestämd 3-månaders.

Hur kan man vara så liten och redan ha så stark vilja?

JULFIN

Smillisen hoppade i fluffklänningen och blev som en liten julbakelse dagen till ära.

Nu står det klart - hon älskar verkligen julen. Hon som annars brukar sova större delen av dagen var så pigg och nyfiken att hon knappt sov en blund. Ville väl inte missa tomten och sådära.

Den här mamman kunde inte stoppa tårarna från att komma X-antal gånger under dagen. Första julen med den här lilla kärleksgosen...vem tackar man för det? Universum? 

JULKORTET 2015

Haha, det här kortet alltså.

Jag var sååå peppad på en fin familjebild, dom andra två, inte riktigt lika peppade.

Drog upp dom en tidig ledig dag och hojtade om 'julfotografering' och att *komma upp i tid för att hinna få rätt ljus*, sån störig person är tydligen jag.

Tobben förstod att desto snabbare han drog på den där jäkla luvan desto snabbare skulle han få ta av den och sova igen, bebin var däremot mer motsträvig när tomteskruden skulle på och bjöd på sin suraste min någonsin och dessutom början till nåt slags hårdrocks-tecken (???) i protest.

Nåja, här har ni oss i allafall.

GOD JUL!

LIVETS BÄSTA


Tänk att du är min dotter. att det var du där inne i magen hela tiden. 
att jag får vakna upp bredvid dig varje morgon (och natt) och somna varje kväll till ljudet av dina små susningar och med handen på ditt bröst bara för att känna dig andas. Ibland ger du mig en rak höger (trodde på allvar att jag skulle få en blåtira här om natten) eller river mig med dina små sylvassa naglar i ansiktet precis när jag somnat, jag får väl skylla mig själv. för varje kväll lägger jag mig ändå precis sådär nära på klösavstånd igen och snusar i din nacke för vet du? 
Jag kan inte låta bli. Det är det bästa jag vet. DU är det bästa jag vet.

DAN FÖRE DOPPARE DAN

Tobben sover efter nattjobb och jag försöker skapa nån slags julstämning här hemma trots att solen lyser som om det vore vår på g. igår när vi var ute och gick fick jag såna vårkänslor och var tvungen att verkligen tänka till vilken tid på året det faktiskt är. 

men skam den som ger sig, är det jul så är det, då är det bara att mata på med julmusik tills hjärnan tror på det.

Smillisen hänger med på armen (kommer väl ha träningsvärk imorgon, 

hon måste väga minst 5 kg nu), källsorteringen står utspridd i hallen och bebin har salva i hela skallen pga av skorv som aldrig vill försvinna men det ska väl lösa sig det med. 

Nä, nu ska vi slå in dom sista paketen här, lär bli snyggt med en hand haha.

HON SOM NYNNAR OCH LER

Smilla, Smillis, Smill, Milli, Plutt, Skrutt, Buffen, Vildis osv, osv, osv. Den här ungen råder ingen brist på smeknamn i allafall, det är en sak som är säker. Undra om hon ens kommer veta vad hennes riktiga namn faktiskt är sen? hehe.
Men visst är hon allt en liten Smilla. Det var det första barnmorskan sa när hon kommit utsimmande (nåja bland det första) att åh, hon passar verkligen att heta Smilla med allt det där mörka håret!
oklart varför håret hade någon betydelse men ja, hon hade ju rätt, hon kändes verkligen som vår lilla Smilla direkt.
Även betydelsen "hon som nynnar och ler" känns ju klockren nu när vi känner henne.
Vi hade ju haft en del andra namn på listan under månadernas gång, en del fick jag stryka direkt typ Lykke (fortfarande ett favvonamn), Freja, Lilja och Lowa eftersom det var BIG NO NO från tobbens sida, andra fanns med lite längre typ Madicken, Ebba och framför allt TUVA. 
Tuva var nästan helt bestämt faktiskt. Tills Tobben släppte namnet Smilla och efter några dagars funderande så var jag också helt fast. Så ovanligt och coolt och gulligt i ett ju!
Nu är det svårt att tänka sig henne heta något annat, men visst är det roligt med namn?!
Skulle kunna skaffa hur många ungar som helst bara för att få klura på namn, men det känns väl kanske inte riktigt som rätt anledning kanske, hehe.

Elin skickade den här bilden från hennes examensfest förra sommaren (svensk sommar som ni ser på alla filtar och halsdukar hehe...) och jag blir så rörd. Dagen efter fick jag reda på att ett litet liv växte i Elinas mage och att hon och Joel skulle bli mamma och pappa. Dom första i gänget. Det var så himla stort, och ÄR stort ju. Sen dess har lilla Tyra nästan lärt sig gå, jag har blivit mamma och i sommar kommer ännu en liten plutt och joynar vårt lilla gäng. 

Snacka om att mycket hänt på bebisfronten sen den här bilden togs, håhåjaja, livet är bra fint.

Den här amningskudden har då använts till allt annat än det den är till för, alltifrån stöd för magen när jag var höggravid och skulle sova...till nu! Smillisen gillar att sitta i den eftersom hon kommer upp lite och kan se sig om men nu börjar hon försöka draaaa sig upp med lill-huvudet och vill komma ännu högre upp. Lilla nyfiken strut. Hon blir verkligen mer och mer en egen liten person. Bestämd, lugn, nyfiken och så himla glad nästan hela tiden här hemma och skrattar så fort man pratar med henne och *tokar* sig.
Vår solstråle < 3

Hej hej från hissen och oss!

DU

Brukar säga till Tobben att tänk vilken liten liten chans det var att just Smill skulle komma till oss. Helt minimal ju! Hur kan man ha sån otrolig tur? Det är lite som att tänka på det här med rymden, man blir knäpp om man går in i tanken för mycket.

För herre gud vad jag aldrig skulle kunna tänka mig att leva utan just precis den här bebin nu när hon är här. Aldrig har det känts mer som att det var meningen och förutbestämt.

Lilla Smillis. Vad du gjort med oss! Tänk att det var just du som skulle göra oss till en mamma och en pappa < 3 

Igår var vi på mitt jobb och hälsade på. Så himla konstig känsla att komma dragande på vagn i stället för mage och entra byggnaden. Smillisen vaknade upp av att 10 pers stog och tokstirrade på henne men hon blev inte rädd inte utan började skratta direkt och älskade uppmärksamheten. 

När det var dags för julbord nere i matsalen tog det däremot stopp, det var så trångt och varmt och högljutt så Smilli sa till högt och bestämt att där ville hon inte vara så mamman blev lite svettig och tråcklade sig ut med skrikande bebi på ena armen och dragandes på vagn i andra, mötte VD:n som konstaterade att herre gud ni behöver ju lugn och ro ni två, kom och sätt er på mitt kontor. Så satt hon upp en lapp på dörren "stör ej, amning pågår". Haha. Vilken räddare i nöden.

Räddare i nöden var även morfarn som skjutsade oss fram och tillbaka för att slippa tunnelbaneåk och fredagsstressen på centralen. 

Ja jösses, SÅ skönt att hoppa i mjukisarna när vi kom hem. Det tog inte många minuter innan plutten sov som en stock (och mamman).

Okej jag måste bara visa en sista pepparkaksbild på min pepparkaksunge *sista sista lovar* *för i år i alla fall* Hur gör ni andra för att inte äta upp era småttingar undrar jag? 

Tips? Munkavel? 

Känner i övrigt att det stämmer som alla säger, STOPPA TIDEN det går för fort, den här lilla lilla skrutten blir snart 3 månader liksom....

SPÄNNING PÅ HÖG NIVÅ

Det är bra att ha en lite äldre kompis som man kan låna roliga saker av tycker Smillis, som den här mobilen med prickiga bilar som spelar musik till exempel. SsSssSsåå himla spännande.

HÄR SITTER VI OCH MORGONMYSER

Såhär, när hon spottar ut nappen för att le rakt in i ögonen på en - *smälter* finns det nån bättre känsla undrar jag (det skulle väl vara när man dessutom lyckas fånga det på kort haha).

Goa goa goa unge.

just när man inte tror att det går att älska henne mer så bara väller det över än ännu mer. hur sjutton nu det är möjligt.