JAG ÄR FÖR GAMMAL FÖR SÅNT HÄR MEN GÖR DET ÄNDÅ

Kom hem från jobbet i lördags, trött som en gnu och fastnade i soffan, samlade sen mina sista krafter och åkte till Therese för att få lite socialt umgänge. som hade större planer än mig för kvällen. jag som inte ens orkat byta om efter jobbet, men en sån här blick kan ju övertala en till vilka galenskaper som helst.

Det blev drinkar i finglasen och framåt halv 1 började vi fundera på om vi antingen skulle ta nattbussen IN till stan eller lyxa till det med taxi. det blev det senare.

Vi hamnade på "Under Bron", ett himla coolt ställe på tre våningar som i min skalle blev till lustiga huset. visste till slut knappt vad som var upp eller ner av alla trappor och hissar som gick kors och tvärs. 
Men ojojOJ vilken kväll säger jag bara. Träffade på flera stycken som vi pluggat med i Kalmar så det blev ett kärt återseende och massa massa dans. det här med oplanerade grejer är verkligen det bästa.

Så slog klockan 5 och jag och Therese körde den gamla klassikern med att ta första tåget hem och kände oss som 18 igen. Dock gjorde inte kroppen det, var helt möööör och kände mig som en skata. Var hemma straxt efter 6 och mötte då tobben vid stationen - som var påväg till jobbet!! helt surealistisk känsla. kändes bara fel. ungefär lika fel som att bli mött av ett strålande GODMORGON! på tåget när ens egna natt(sömn) inte ens börjat. 

Sov mig sen igenom HELA söndagen. men så värt det, för det är minnen som dessa som jag sparar tills ålderdomshemmet.