söndag 6 juni 2010

Idag låg jag på stranden. själv. och lapade solens sista strålar innan allvaret börjar imorgon. Mysigt tyckte jag. festligt tyckte dom gigantiska tatuerade killarna några meter bort som slukade öl på löpande band. på en söndag tänkte jag? Nationaldagen på en söndag, bra anledning att dricka skrockade dom.

När barnfamiljer och annat löst folk började röra sig hem till middagen låg jag kvar. tills jag upptäckte att det bara var jag och jättarna kvar. oj då det här kanske inte var helt bra, tänkte jag. nu kan vi skråla ännu högre tänkte dom.

"Lugn Michaela, nu är du sådär hispig igen, dom där killarna är säkert snälla som nallebjörnar, innan för alla muskler och tatueringar, tänkte jag för mig själv."

det var dom inte. en timme senare och alldeles för många rövarhistorier om fängelsevistelser, misshandel och otrogenhetsaffärer som påminde lite för mycket om en Falk-film för min smak, kände jag mig inte längre helt bekväm där i min lilla bikini utan tog mitt pick och pack och hoppade på min rostiga räddare i nöden och cyklade utav bara helvete. för kungen och fosterlandet förståss.


Grattis Sverige på din dag!





//Kent

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar