På jobbet kallas jag numera smittkällan, Fillefjonkan och Rudolf med röda mulen. det mittersta har dock ingenting med min förkylning (som för övrigt sprider sig som en löpeld på jobbet därav det första smeknamnet) att göra.

Jag blev mer eller mindre påtvingad nån slags förkylningskräm som hittades i någon slags undangömd låda med okänd etikett av någon som tröttnade på mitt nysande. först kändes det som att näsan brann upp och blev till mentholaska, sen kände jag... ingenting. jag fick peta till tippen ibland för att känna om den verkligen satt kvar.

Förjäkla effektiv alltså. för ett snorjärsch som mig.