torsdag 17 oktober 2013

JÖSSES AMALIA
 

Jag har aldrig förstått folk som jobbar över frivilligt, man vill väl hem fortast möjligt eller?
Nja, tills nu alltså, nu är jag en av dom! Jag blir helt fast i jobbet och timmarna rasar förbi och vaddå, är det redan dags att gå hem? 
Så ja, där på jobbet brukar jag bli kvar och det brukar bli så trevlig stämning framåt kvällskvisten me, gillar det, alla kämpar liksom på för att folket ska få sina mediciner i tid. lite som en tomteverkstad känns det som, med sina olika stationer. dock är jag ju alltid trött och hoppar högt varje gång jag går förbi en spegel och ser mina rödsprängda ögon. det jobbiga är inte att vara på jobbet utan det är när klockan blivit sent och man inser att den långa färden hem återstår.
Men vadhettere, det här med att ha ett jobb man gillar och fastnar för, det är ju rätt fantastiskt.

Råkade visst lova att komma extra tidigt imorn också, ehe,



borde nog få några timmars sömn nu.
Godnatt //Zombin


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar