POWERWALK UTAN POWER

Igår trängde jag på mig tightsen, knöt på gympaskorna och gav mig ut i kvällssolen efter jobbet. jag kände mig pigg och på g och med magen i vädret gick jag min vanliga 7 km-runda. 

herre gud säger jag bara. 

vad långsam jag blivit!

Tror varenda kotte längs med hela strandpromenaden gick om denna vaggande barbamamma. men jag njöt desto mer av utsikten ja! och när ögonen får vila på spegelblankt vatten och lite grönska i stället för gråa tunnelbanestationer så mår man ju bra in i själen och det är ju det viktigaste :-)

Juste hörrni, idag är det ju JULI.

det betyder alltså att om två månader är vi inne i månaden då vi får träffa vår dotter!

för förhoppningsvis, tycker hon att september är en himla bra månad att möta världen och oss på < 3