GODMORGON VECKA 29
Blir nostalgisk när jag tänker tillbaka på hur allt kändes där precis i början, hur jag var så säker på att allt bara var inbillning (?) och hur jag nojade inför första ultraljudet och inte kunde tro på att dom faktiskt skulle hitta något liv där inne i min mage.
Men där fanns ju det mest värdefulla av allt, ett litet hjärta som slog!!!! < 3
Så sjuk känsla. ja hela den här resan hittills har varit det mest spännande och viktiga nånsin.
sen har man ju ingen kontroll alls över den här preggo-grejen! vilket jag var väldigt frustrerad över i början. man får bara hoppas och hoppas och hoppas att kroppen på något sätt vet vad som ska göras, att dagarna går och att universum är på ens sida och att allt går bra.
och jag, som oftast tror mig ha en tydlig bild över precis hur saker kommer bli har ju fått både en och två chocker under den här tiden och har nog fått lära mig ett och annat.
Men, men åter till vecka 29 :-)
Bebisen är runt 40 cm lång och väger 1,4 kg. Hjärnan och organ fortsätter utvecklas och hon lägger på sig mera vikt. Hon fortsätter att sträcka ut sig och sparka men har inte lika mycket plats att röra sig på längre. Ibland känns det nästan som att hon är för stor för min mage, som att hon håller på att växa ur den alternativt gräva sig ett hål ut ur sidan. sorry bebis, men det är fel väg att hitta ut.
Hon lär sig nu att kontrollera både andning OCH kroppstemperatur helt själv! bra skills att bemästra i denna hetta!
Appen säger att jag nu kan känna mig helt slut eller må fantastiskt. eh, ja. känner igen mig i båda, flera gånger per dag pendlar jag väl däremellan. "du kan också känna ett visst obehag av att alla dina organ trängs undan av magen och barnet." eh, check!
- Vila mycket och glöm inte mellanmålen.
typ så. annars mår jag bra och älskar att magen nu är så stor att alla kan se den och faktiskt vågar kommentera utan risk för att en pinsam situation ska uppstå.
Den är verkligen rund som en boll nu den här kalaskulan :-)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar