1 DAG KVAR?

Det här alltså sista dagen i gamla livet? Sista dagen innan min lilla följeslagare flyttar ut ur mig?
Nje, jag tror inte det. Men startar för säkerhets skull varje morgon typ såhär; med lite vettigt i magen framför nyhetsmorgon sen kör jag på den här totala kolhydratsladdingen resten av dagen. Idag var det bullpåsen som fick ryka med från bb-väskan... igår var det chokladen...kommer förbanna mig själv och min dåliga karaktär när jag väl ligger där helt slut på förlossningen och VERKLIGEN behöver den där energikicken.
Förlåt till mitt framtida jag.

Juste, jag har kommit på ett nytt tidsfördriv! Lajchen tipsade mig om den här målarboken för vuxna, den ska aktivera ena hjärnhalvan och göra att man slappnar av och så var det nåt med mindfulness också tror jag. HUR SOM HELST så älskar jag den! 
satt i flera timmar igår och färglade och fick flashbacks från barndomen. så himla avslappnande och skönt att göra något som inte har med mobil, dator och tv att göra.
det är väldigt mycket detaljer så det är ingenting man stressar igenom, vilket jag antar är lite av avslappningsgrejen med den.
Får se om jag hinner måla ut hela boken innan den här lilla gummilumsan behagar titta ut.

Sen är det dom här promenaderna som jag försöker hålla igång med som en hållpunkt för dagen. det går inte fort och dom blir oftast inte så långa längre - men skit i det, att få lite luft i lungorna är ju bra för själen och det är ju det viktigaste.
Magen HÄNGER liksom över bältet nu för tiden, sjukt snyggt haha.
Ja, en typisk dag för en mammaledig person med bebis kvar på insidan + ganska många timmar liggandes raklång på soffan alternativt sängen förstås.

GODMORGON

Här sitter jag och viftar med tårna med magen i vädret - ingen bebis idag heller. även idag, 23:e september hade vi ju som beräknad födsel där under några veckor i våras! innan vi blev flyttade på igen...
måste erkänna att jag börjar tänka på kvällarna nu innan jag går och lägger mig; undra om det är inatt det sätter igång?
har fått för mig att det kommer dra igång på natten. jag tror dom sa att det oftast är så på den där föräldrakursen vi var på för 100 år sen.
Igår var jag i allafall ute och gick en bra bit i solen och tänkte att det ju vore lite coolt om vattnet gick sådär som på film på ett spektakulärt vis, mitt på gatan och att jag fick ringa Tobben och säga "vattnet har gått, skynda dig hem!".
Men nej. här är det koooooolungt och den här lilla tjejen har inga som helst planer på att göra entré än på länge tror jag.
Så ja, jag fortsätter väl att mysa runt här hemma och VILA som alla säger att man ska här i lugnan ro så länge då :-)

4 DAGAR KVAR OCH BESÖK HOS BARNMORSKAN

Tänker varje gång jag tar kort på magen nu att - undra om det här är sista bilden?
samtidigt som jag är rätt säker och lugn med att jag säkert kommer stå såhär i ytterligare 2 veckor till och puta.
På fredag är det ju annars tänkt att den här lilla tjejen ska få se dagens ljus för första gången. och att den här gravida bollen ska bli mamma. herreherreherreherre GUD.
Det är bara inse att jag kommer inte att kunna fatta det här stora, jag har gett upp med att ens försöka förstå.

Jag kom precis hem från barnmorskan och hon är ju så söt, berömmer alltid magen och säger Tänk vilken stor kärlek du har att vänta alldeles snart. Ja tänk, jag har ingen aning, tycker mest bara att allt känns mer och mer overkligt och avlägset för varje dag som går.
MEN. allt såg fint ut och Skruttans hjärtljud var så fina och hon ligger långt ner < 3
Min mage hade samma mått som sist så den har väl nåt något slags maximum nu (TACK för det / MVH smidig som en flodhäst).
Hon frågade också om jag inte har börjat få några känningar? ehh...nej? 
jag känner mig bara trött och...tung. och tryck neråt när jag går såklart, men det är väl ganska normalt när man har en 3,5-kilos-person som ligger med sitt huvud nertryckt i ens bäcken.

Om hon inte kommer denna vecka så blir det ett vanligt rutinbesök hos barnmorskan nästa vecka igen PLUS ett ultraljud inne på Odenplan den 2/10 för att se att hon mår bra och sen tid för igångsättning allra allra senast den 10/10 (en evighets evighet bort alltså...) OM hon nu håller sig kvar i ett envist grepp om livets träd där inne.
så ser planen ut, så nu är det bara att vänta och se helt enkelt :-)

SKALDJURSMIDDAG OCH 

MARKNAD I PARKEN

Den här helgen alltså, så himla varm! Tog ju dock HELT fel kläder i söndags på marknaden som ni ser. stickat på en överhettad kropp i vecka 40 i strålande sol var ingen hit (som ni ser på min något besvärade min).
Tur att det fanns brända mandlar och provsmak i massor som höll energinivån stabil innan vi vandrade hem igen.
I lördags dukade vi upp med både hummer, räkor och musslor till middag vilket tyvärr inte fångades på bild. men gott var det! och som jag sa till Tobb: "detta kanske var vår sista barnfria helg". känslan att säga den meningen; helt uppåt väggarna galen!

TEAM 9-MONTHS

***VECKA 40***

God morgon vecka 40!
Det ser dock soligare ut än vad det där på den här bilden, ute vräker regnet ner i samma anda som hela veckan, jag har varit vaken sen kl 5 av okänd anledning, hunnit få en akut hunger-attack som resulterade i att jag vräkt i mig en halv Skogaholmslimpa och sitter nu på min bak och mår illa och känner mig allmänt degig och stor som ett hus.
Nirå? sover fortfarande kanske?

Det lär jag också göra snart igen, det är lite av min favoritsyssla dessa dagar. 
äta sova äta sova äta sova.
Igår fick jag KÄMPA för att hålla ögonen öppna till idol och Tobben (som egentligen är totalt ointresserad) fick förklara reglerna för mig, jag vet inte hur många gånger, eftersom det tydligen var en omöjlighet för min hjärna att förstå hur detta oändliga utröstningssystem skulle gå till kors och tvärs. Till slut gav jag upp och hängav mig åt att dreggla ner kudden i stället, en helt klart lagom aktivitet.

Men hörrni, det är alltså vecka 40 nu?!
och detta är sista veckan det är tänkt att jag ska vara gravid? känner både NEEEEEEJ och jösses och ehhhhh ursäkta, va?
Jag tror dock att det här kommer dra ut på tiden, vilket inte gör mig någonting just nu för hur som helst är det riktigt nära. och jag trivs ganska bra i mitt sova-äta-sova schema. men en sak jag är nyfiken på, förutom det uppenbara; vem det är som ligger i min mage, och det är hur sjutton det kommer kännas att vara o-gravid igen? jag har helt glömt.
att böja sig ner utan att tappa andan? att kunna gå SNABBT? vända sig om i sängen utan att skapa svallvågor? kunna kramas utan en stor boll emellan? raka benen? inte behöva överväga om allt man tappar är värt besväret att plocka upp? ja, inte känna sig som ett helt kylskåp helt enkelt.

Men samtidigt, jäklar vad jag kommer sakna det alltså.

Annars är det inte mycket nytt, hon väger mellan 3,4 - 3,6 kg och är ca 48- 52 cm och fullt utvecklad och redo att möta världen. Nu är det bara hon som bestämmer när det är dags att ta steget.
Enligt appen föds bara ca 5 % av alla barn på bf. Plus/minus 2 veckor är heeeeelt normalt och de flesta föder EFTER det beräknade datumet.
Så jag fortsätter min tro om att det här med att föda ligger låååångt fram i tiden hehe :-)

 TÄNDA-LJUS-VÄDER

Kikade ut i morse och konstaterade lugnt att det blir ännu en mysdag inne med tända ljus, andning, lite yoga, bok, te och soffhäng. lugnet före den stora stormen så att säga, som ju kan svalla igång när som helst nu :-)
förhoppningsvis slutar regnet att falla någon gång också så att även benen får rastas lite. annars kommer det ju en ny dag imorgon, ingen stress här inte.

*intresseklubben uppdaterar* det sprack upp! (obs, vädret, inte jag...än)

...och jag får fortfarande lite av en chock varje gång jag sitter här 

framför spegeln och kämpar med skorna och får syn på mig själv i profil.

Denna stora runda mage alltså!

Tänk att hon är där inne!

***10 DAGAR KVAR***

Här är min mogna mage som snart är ett minne blott *snyft* eller som i allafall kommer förvandlas till en lite mer degig och hopsjunken variant. Idag är det den 15:e september och datumet vi först hade som bf. det är alltså 10 små dagar kvar till den 25:e och det går att räkna på fingrarna.
Var det inte i förrgår jag skrev att det var 100 dagar kvar?

Känner mig golvad av den här förkylningen och utanför öser regnet ner så det blir nog en heldag i soffan iklädd pyjamas ätandes scones, frukt och te. det får vara en sån dag helt enkelt.
Håll dig gärna kvar där inne lite till min älskade bebi för den där profylaxandningen jag övat på går inte ihop så bra med min nu igentäppta näsa ;-)

3 SAKER....

Okej, den här lilla fjuniga "extra-luggen" som vuxit sig vild från ingenstans under de senaste 9 månaderna,

vad sjutton gör man med den?

Skänker den mer än gärna till bättre behövande, bara att höra av sig vid intresse.

*TA-DAAA*

BB-väskan är packad!

eller väskorna....

den ena består nästan bara av snacks, chips, bars, dricka och godis. får väl se hur många gånger jag hinner länsa och fylla på med nytt innan det är dags hehe.

Och mer då?

Jo, vaknade och kände mig tokförkyld i morse. snorig, ont i halsen, SVULLEN, och allmänt jätte-groggy. så jäkla dålig tajming. hallå, jag ska ju lada för mitt maraton nu ju.

var även hos barnmorskan som sa åt mig att vila vila vila och proppa i mig frukt för att hinna bli frisk.

Hon kände även på magen och sa att ojojoj du har en mogen mage nu, vi får se om vi ses nästa måndag eller om du har fött då.

Så jag är tydligen mogen likt en frukt, redo att plockas eller nåt nu.

Men ja, jag fortsätter leva i tron om att det här med att föda ett barn ligger lååååångt fram i tiden :-))))))))))

*trallalalallalallalaallalalaaaaa*

***VECKA 39***

Vecka 39??!!!! sista veckan i 30-nånting????
Alltså EN vecka till vi slår om till VECKA 40?! 

- andaaaaaas - 

det är så sjukt. är jag ens redo? blir man det? tycker nästan det känns mer och mer avlägset och overkligt för varje dag som går nu.
känner mig vissa dagar totalt o-gravid och pigg och andra (som igår) som en elefant som knappt orkar baxa runt kroppen från sängen till soffan här hemma, och fläkten drar jag med mig likt en droppställning.
ja herre gud. är så nyfiken på hur allt kommer starta. och om jag kommer klara utmaningen, *mitt livs maraton* som det står överallt. jösses, M A R A T O N - tänker typ att jag borde ge mig ut i spåret och träna skiten ur mig då ju?! man är ju knappast i sitt livs form nu och det är alltså DÅ av alla gånger man ska ta sig igenom ett jäkla maraton?! så himla ologiskt och taskigt.

Men jag får väl lita på att kroppen kör sitt race helt enkelt och försöka frikoppla huvudet.

Men bebin då?
Ja hon är ju färdigbakad som ni vet, väger ca 3,4 kg och är runt 50 cm lång, eller så lång/kort hon nu kommer vara :-) Hon samlar på sig massa extra näring nu för att klara den stora utmaningen hon också, ut och möta världen! 

Hon är så stor där inne nu. det känns VERKLIGEN att det är en människa med egen vilja alldeles under huden, hon känns mer och mer frustrerad över att inte kunna sträcka sig och kicka som hon vill, gud vad hon sträcker sig och har sig. vi har lite brottning på kvällarna när hon prompt ska upp och liksom "flärpa" i med fötterna mot revbenen och jag försöker sträcka ut mig för att få luft och samtidigt pressa tillbaka henne ner.

Och så lite bilder på den sprängfulla-magen också såklart, varsegoda, magen i vecka 39:

nu är man bra stor haha... känns dock som att den har stannat av i växten nu och att magen har nått sitt maximum? men jag ska inte ropa hej än... mycket kan ju hända.
minns inte längre hur det känns att kunna böja mig ner obehindrat utan att få stjärnor för ögonen och typ kvävas.

EN BLANDNING AV DESSA TVÅ?

Min älskade Wolli, längtar så efter han nu när han jobbar. har fått nån sån superstark känsla av att hålla "flocken" samlad. vill helst ha honom inom en armslängds avstånd hela tiden. magen räknas väl också in i flocken, men den är ju liksom med automatiskt.

Jag försöker få fram nån bild i huvudet av hur jag tror att vår dotter kommer se ut men jag kan för allt i världens inte förstå hur en korsning av dessa två kan tänkas se ut?
Ju mer jag tittar på denna bild desto mer känner jag att hon kan se ut typ hur om helst haha.
Jag tror och hoppas i allafall att hon får mycket av tobbens gener och blir en liten mini-kopia av honom med klotögon och gyllene hud < 3 finare kan jag inte tänka mig < 3 < 3 < 3 
snart vet vi!

SOM EN SOMMARDAG

Vilken underbar dag! 

Jag njuter verkligen av att vara ledig nu och ta vara på sista tiden innan bebis,

och sista sommartiden, för jösses vad varmt och skönt det var idag.

Jag och mammen åt lunch och gav oss ut på grönbete i solen.

En riktig må-bra-dag :-)

Däckade sen på soffan som en stor, tung sten och vaknade helt förvirrad flera timmar senare.

En dos aktivitet och en minst lika stor dos vila verkar vara kroppens nya motto nu.

SÅ FASCINERAD

Vaknade innan 5 i morse och kände mig pigg. låg och kände på dom små buffarna i magen och njöt, gud vad jag kommer sakna att ha en bebis i magen. det ÄR så...*ja jag vet att jag tjatar* men COOLT. förhoppningsvis kommer ju känslan av att ha en bebis på UTSIDAN inte heller gå av för hackor men jag känner liksom att tiden går så snabbt och att jag måste hinna ta "farväl" av magen nu dom här veckorna.
Idag är det 15 dagar tills hon är beräknad och fortfarande tycker jag att dagarna går förjäklasnabbt, kanske snabbast hittills. det bara rasslar på! från att ha haft nedräkning på typ 8 månader så är vi nu nere på DAGAR. 
jag kan inte fatta. hallå, när fattar man?!

Var tvungen att googla upp den här bilden för att se hur hon egentligen får plats där inne och ja, wow. det är verkligen sådär jag känner det; rumpa och fötter högt upp vid revbenen, knän och armbågar på mitten av magen och så något som skulle kunna vara ett huvud som stöter i där nere.
Tänk om hon faktiskt sitter ihop sådär perfekt när hon kommer ut?!
Har hon öron liksom? och en sån liten mini-näsa?
Jag kommer vara så imponerad. hoppas hoppas att du är frisk och kry och har byggts ihop ordentligt där inne min lilla busiga tokunge < 3

HOPPAS DU SKA TRIVAS VILDIS

Jag har tydligen snöat in på grått, gammelrosa och vitt till den här lilla pluttan.

Tycker det känns som harmoniska och jordnära färger och hoppas att hon ska dras med och känna sig lugn och nöjd i sitt nya hem.

Vår lilla vilda sprattelbebis.

Du är så välkommen hit till oss!

TACK TACK TACK VÄRLDENS BÄSTA VÄNNER *AAAAH*

I lördags plingade det på dörren och in stormade dom finaste vännerna jag vet med ballonger, serpentiner, tutor, tårta, bubbel och FIKA i määääängder dukades upp. 

Så himla mysigt fixat.

Kände mig helt rörd av all uppvaktning och är så tacksam över var och en av dessa guldklimpar till vänner. Ni är bäst!

Fick visa upp allt jag fixat till Lillan och blev överöst med paket. och så fick alla fylla i lappar och gissa på födelsedatum, vikt, längd, hårfärg mm och skriva en liten hälsning till mig som sen lades i ett kuvert som jag får öppna och läsa när Vildis är född < 3

Håhåjaja, den här dagen kan jag leva länge på. Tack igen finaste finaste ni; Elvi, Becci, Elina och Tyris, Johannisen, Lindis, Thäresen och Lemis (som är beräknad att föda 5 små dagar efter mig).

Känns fint att den här lilla bebin kommer ha så många fina människor kring sig.

***VECKA 38***

Och det är 20 dagar kvar till Skruttans födelsedag är beräknad. 
Det är så konstigt när man räknat ner och längtat och väntat på något så sjukt länge (man är ju gravid i typ 300 år) och sen plötsligt så bara är den dagen så nära att man nästan kan ta på den!
Man har ju vant sig vid att vänta och längta så mycket att man nästan glömt målet. 
även fast målet i det här fallet gör sig påmind med väldiga sparkar mest hela tiden ;-)

Appen säger även denna vecka att "barnet är helt fullgånget och kan födas precis när som helst. Om barnet föds under denna vecka så anses det inte vara född för tidigt." 
*GAAAAH* när som helst säger ni? som i nu? eller nu? eller....nu?
för i min hjärna ligger fortfarande den 25:e lååååångt bort. och om hon brås på mig så ska vi ju gå typ 10 dagar över tiden också? gott om tid alltså! eller....?

Badbollen vecka 38.

Hon väger nu ca 3,2 kg och är omkring 49 cm lång, en riktig bebis alltså! hon har ju legat fixerad i startgroparna sen länge nu och jag känner av ilningar emellanåt när huvudet stöter emot. det är tungt neråt. och uppåt med för den delen haha.
antar att jag börjar känna mig riktigt gravid nu?
Var ute och gick i nästan 2 timmar igår (pga, att vanliga sträckan tar typ dubbel tid), vilket tydligen var liiiiite i överkant för sen kom smällen framåt eftermiddagen med illamående, huvudvärk och koma-läge.

På måndag är det dags för det näst sista inbokade barnmorskebesöket och vi ska utvärdera graviditeten och skriva förlossningsbrev. det betyder ju att graviditeten onekligen går mot sitt slut nu? det känns...vemodigt faktiskt. 
blir gråtig när jag tänker tillbaka på alltifrån första gravtestet, att berätta för Tobb att han ska bli pappa, första nervösa ultraljudet, alla pendlingsstunder med buffarna i magen, att berätta för familjen, första fnissiga barnmorskebesöket, när halva tiden gått och magen ÄNTLIGEN började synas (tyckte jag), när vi fick veta att det är en frisk bebis, en dotter vi väntar!  alla dessa stora känslor, lyckan, harmonin och att aldrig vara ensam. den här resan har verkligen gett mig så mycket mer än jag trodde var möjligt. jag njuter varje dag av att få ha dig så nära, att lägga handen på min stora mage och känna dig röra dig där alldeles innanför < 3 det finns inget bättre.

Det låter ju säkert klyschigt och rosaskimrande men för mig har det varit tusen gånger bättre än jag nånsin vågat hoppats. jag har ju ofta katastroftänk och hade verkligen ställt in mig på nånting väldigt kämpigt och jobbigt både psykiskt OCH fysisk, men det blev precis tvärt om. utan tvekan det bästa som hänt mig. hittills.

SISTA HELGEN SOM GRAVID?

Troligtvis inte, jag hoppas att hon stannar inne 3 veckor till som det är tänkt, men man vet ju aldrig.

Jag börjar varje morgon såhär, bara sitter och andas och lyssnar på min delfinmusik och försöker föreställa mig att jag inom en snar framtid ska FÖDA ETT BARN. men nej, det känns fortfarande som ett skämt och jag tror jag kommer hamna i chock när allt väl sätter igång.

Idag kommer i alla fall Johanna hit från skåneland och gör mig sällskap hela helgen lång och imorgon har mina fina vänner hintat om att det vankas babyshower.

En mysig helg som väntar med andra ord :))))

MIN LILLA TJEJ

Tobben har ju börjat jobba igen den här veckan, natt dessutom vilket känns himla skumt. Vi har ju umgåtts dygnet runt i 4 veckors tid nu. Varit ute och promenerat varje morgon i strålande sol som start på dagen.
Men nu är det bara jag och magen. så helt ensam är jag ju inte. Jag vet inte om det är normalt men jag går liksom runt och pratar med henne som om hon redan fanns här ute?
"Mmm mammas lilla tjej, ska vi ta och äta lite, är du hungrig?"
Vi får hoppas att hon inte dröjer sig kvar maximal längd för då kanske jag hinner bli helt knäpp tills dess?

Min lilla tjej, jag är så nyfiken på dig. Min Vilda lilla bebis som kickar runt med full kraft. Hur ser du ut? Vem är du? Kommer jag känna det som att jag redan känner dig när vi ses? Och dom där små fossingarna som gräver bland mina revben, hur små är dom egentligen?
Det är så mycket jag undrar, men en sak vet jag och det är att du är så himla efterlängtad och kommer att älskas sönder av mig och din pappa < 3

Från högsommar till höst-delux över en natt.

En annan har ju njutit av att kunna dra runt i stora gravidvänliga kjolar och klänningar den senaste månaden men nu var det alltså dags att kränga på sig byxor och....JACKA igen.

Stog länge och granskade vädret och vad folk hade på sig genom fönstret innan jag slog fast att nä, en simpel långklänning kommer inte att räcka idag. 

Gick till Stinsen och handlade "lite" på citygross, dvs. på tok för mycket för någon som redan försöker rodda runt med en gigantisk mage. Upptäckte när jag kom ut att regnet rasslat vidare ytterligare en grad till PISK-regn och snedvind från helvetet *J I P P I* Kånkade på, fällde upp paraplyet och höll som en sköld för att kunna ta mig fram, fick inte igen jackan över magen så den fick sticka ut, håret la sig som en matta framför ögonen, kämpade mig fram och måste ha sett ut som en galen människa där jag vankade fram.

Vilket jag fick bekräftat när jag till slut kom in och kunde andas ut:

 Snart har den här galen-kvinnan alltså även en unge på armen!

Borde man inte automatiskt få typ en extra arm när man får barn?

Skulle väl vara rimligt tycker jag.

HIPP HIPP HURRA

Grattis på 89-års dagen sötaste farmor :-)

Månaden vi har längtat efter prick hela året är äntligen kommen!
Månaden då vi ska få träffa vår dotter!
Månaden då vi ska bli en familj, en mamma och en pappa och en bebis!
Månaden då hela den här preggo-resan tar slut och något nytt tar vid.

Herre gud. September är verkligen här!