söndag 8 februari 2009

Mina söndagar brukar allt för ofta bestå av dunkande huvud och ett omättligt sömnbehov. så brukar det vara. och så kunde det mycket väl ha varit idag också.
Istället gick jag upp innan solen gått ner och upptäckte till min stora förtjusning att den verkligen var just uppe! Hallelulja!

Jag öppnade upp fönstret på vid gavel och stod en stund och kände solen lysa in.
Har man levt i en dimstad utan minsta gnutta solljus i en vecka är det sann lycka.

En dag som denna finns det inget vackrare än att sitta nere vid slottet och se ut över det glittrande vattnet. så det var precis vad jag gjorde. med solen i ögonen. och bara njöt.
nästan så att det värmde lite. om man verkligen ansträngde sig för att känna efter.



1 kommentar:

  1. wow vad härligt :)
    jag såg nästan solen genom molnen på väg till jokkmokk i lördags också :)
    fast bara nästan.... men när det är -25 är det faktriskt så kallt att man nästan blir varm igen, så lite vårfeeling här med :)
    idag bara -16... aaaah :)
    sakanr dej honey!
    puss o mys

    SvaraRadera