ETT ÅR SEDAN IDAG

27:e april, ett datum jag aldrig kommer glömma. Det är helt klart en av dom mäktigaste och lyckligaste stunderna i mitt liv. Jag hade varit så nervös och spänd så länge men där och då fick vi äntligen höra dom finaste orden som kunde sägas: att allt såg heeeeeelt normalt ut med vår fina bebis i magen. 
Vi fick se dig sprattla runt där inne och sparka med dom där små små benen. vi såg ditt hjärta slå och barnmorskan zoomade in och visade hur blodet pumpade in och ut. Jösses vad jag bölade. lyckostormen bara vällde på. och chocken var TOTAL när barnmorskan sa att hon var helt säker på att det var en liten tjej och ingen kille som jag var cirka 1000% säker på.

Minnas knappt hur vi kom ut därifrån. har en minnesbild av att vi stapplade ut i trapphuset och stog och fumlade med hela remsan av bilder vi fått med oss i den fullproppade hissen hela vägen ner till bottenplan och att vi bara tittade på varandra och inte fattade nånting och att jag ville gapa till varenda en vi mötte att :VI SKA FÅ EN FLICKA! HALLÅ, VI SKA FÅ EN DOTTER!!!!

kunde inte sluta upprepa den meningen. det var så sjukt. och så stort. och helt heeeeelt fantastiskt. 

Sen gick vi till Flippin Burgers vid odenplan och jag var i en värld på en helt annan planet så när servitrisen frågade vad vi ville äta så fick jag bara fram "nej nej, alltså vi FIRAR" och såg säkert helt hög och stirrig ut. hon bara tittade frågande och tobbe fick förklara att jag menade att jag ville ha en milkshake. 

Herre gud. tänk att det var du hela tiden min Smill, min älskade älskade unge. Nu är du hela 7 månader och fortfarande en blandning av det största och mest fantastiska i hela världshistorian och samtidigt så naturligt självklar.