FRAJDAY!

Andrummet är här! Älskar känslan av att ha kämpat och slitit mig igenom en hel vecka, smajlat upp sig, haft tålamod nåt så jävulskt med en del kunder, förklarat samma saker säkert 50 gånger om dagen, skrattat åt dåliga skämt för att vara snäll, sprungit runt som en skållad höna med fickorna fulla med kom-ihåg-lappar, haft en telefon i ena örat och en skrikig kund i andra, vänt ut och in på mig själv för att hjälpa, diskuterat biverkningar och hittat lösningar och slitits hit och dit av frågvisa kunder som vill diskutera hemorrojder och slemhosta. Phu. 
Har verkligen en hatkärlek till mitt jobb, men på nåt sätt känns det som att jag hör hemma här och jag älskar känslan av att folk lyssnar på det jag har att säga (oftast) och när man kan ge svar och hjälpa. Tror det handlar om att jag älskar att få  känna mig lite smart emellanåt och ge skenet av att ha koll på saker och ting, det ger kontrast till det kaos som för det mesta försigår i lillhuvvet mitt.

Nååååja, jag dansar nu runt i lägenheten, har tjuvöppnat rödtjutet och fixar mat och mys tills Tobbelobben kommer hem. Finaste Tobben. ska gallopera likt ett dundrade elefantdjur när han öppnar dörren och krama sönder karln.

Ja herre gud.

Blev i övrigt nästan bortgift på jobbet idag av ett helt släkte som kom fram till receptdisken och tydligen hade nån son som var "ordentlig och familjär" och jag var ju så "vacker". lyckades dock avvärja situationen. tror jag. är lite osäker på att mitt budskap gick fram i diskussionen. 
Ja vad säger man, en vanlig dag på jobbet?