BECAUSE HE´S WORTH IT OCH SÅ

Usch jag drömde sån hiskeligt hemsk dröm här om natten och kunde sen inte skaka av mig obehagskänsla på hela dagen. hatar såna extremt verkliga och psykade drömmar.  bestämde mig sen iallafall för att uppvakta Tobben och fira att det faktiskt bara var en dröm (och också förlåta det han gjort i min nattliga hallucination, om än lite motvilligt, och gå vidare) - genom att bjuda honom på minipizzor när han kom hem sent från jobbet. jag tror ju på att dom små sakerna är dom stora jag ;-)

Har i övrigt känt mig under ytan på jobbet, det är som att hjärnan fortfarande är inställd på ledighet, skrattade när jag såg dessa bilder som beskriver känslan så bra:

TILLBAKA TILL JOBBET?