HÖG PÅ LIVET

När Tobben slutat igår drog vi på brillorna och gick till nyöppnade Stars n Stripes och åt och drack på deras veranda i eftermiddagssolen.

 Efter lite övertalande drog även Johannisen på sig solisarna och kom och joinade oss.

 Det krävs verkligen inte mycket för att den där härliga lyckokänslan ska infinna sig. Lite värmande sol och helg, trevligt sällskap, havsutsikt och meloncider. När vi inte trodde att eftermiddagen kunde bli mycket bättre kom det in gratispopcorn och cola, så vi fick anledning att stanna en stund till. När musiken byttes ut till nån slags fotbollsmatch och folk började vråla hej vilt kände jag mig dock lite malplacerad.

Min fina fina Johanna. Tänk att vi bara har några få veckor kvar tillsammans i samma stad. Jag kommer böla floder och åter floder den dag det här äventyret tar slut.

Servitrisen noterade vårat konstanta klickande med kamerorna och erbjöd sig att hjälpa till. man vill ju liksom nu, mer än nånsin, dokumentara allt.
När solen inte längre värmde vandrade vi hemåt och jag somnade dregglande på soffan med fötterna i Tobbens knä. Skön lördag.