JAG ÖVERLEVDE!
jag lever, ja jag lever. har just varit med om den värsta flygturen i mitt liv. nära-döden-upplevelse BIG TIME. hu.

"det här kommer att bli en turbulent flygtur så att ni är beredda på det" hör jag ur högtalarna precis innan vi lämnar marken.

jahaja, men tack för den informationen?

Ner och upp och så åt sidan kastades vårat lilla propellerplan genom åskmoln efter åskmoln, lampan för säkerhetsbälten blinkade hysteriskt.

"spänn fast er ordentligt och lämna inte era platser".

åh herre gud. jag måste kissa. jag måste skita. jag måste spy tänkte jag och kände pulsen pulsera.

Jag började till och med prata med karln brevid mig för jag tänkte att om vi störtar nu så vill jag åtminstone ha någon att hålla i handen, och chanserna ökar ju om jag småsnickelisnackar lite först - innan jag krampaktikt svettar ner hans hand och panikskriker alltså.

Han visade sig vara en lugn norrlänning vars puls säkert var lika stabil som om han stått med bägge fötterna på jorden.

"Ba låssas som om du åkt på en göppig väg vettö".

Guppig väg?! jag vet inte vad ni har för vägar i norrland men det här liknar mer något som vi har på Grönan tänkte jag.

En timmes adrenalinpump, sen slog hjulen hårt i marken. GA-DUNK!

så såg jag i ögonvrån hur även den stora starka norrlandskarlen drog en lättnades suck.

det där med guppiga vägar kan han ju lura i någon annan.