ALBA - 1 MÅNAD 11 OKTOBER

1 månad idag.

Vår starka lilla tjej!

Tänk att det gått en månad sen klockan slog 06:00 och jag fick upp dig på bröstet för allra första gången (efter att ha frågat säkert 10 gånger, lever hon, mår hon bra, lever hon?!).

Jag höll dig så nära, helt överväldigad över att du äntligen var här! livs levande och helt perfekt! sen vred jag huvudet och tittade jag ut genom fönstret och såg solen stiga över himmelen i just den stunden, där från vårt rum på 9:e våningen. "Titta, nu går solen upp" sa jag till Tobbe. Som jag visualiserat hur ett slags ljus åter skulle skina över oss där förra hösten. Och så föddes du precis så, i gryningsljuset.

Det var som att tiden stog stilla där och då, som att någon slags cirkel slöts inom mig. Så fantastiskt vackert. 

Alba, vårt ljus, vår gryning, vår soluppgång.