UPPDATERING - VECKA 28

Jag är nu alltså en gravid person i 7:e månaden?!!!! HO HO tiden vart tog du vägen? Sista tredjedelen here we come, och jag fattar ingenting. trodde det skulle kännas mer verkligt denna gång men...nej. ska den här bulan förvandlas till en bebis om bara veckor?! 
Ska vi ha en liten liten BEBIS här hemma snart?
Nej det är för svårt att ta in, med Smilla hade vi fixat så mycket vid det här laget. Nu känner jag mig helt nollställd och bara, ja, vi har väl nån liten pyjamas i mini-storlek i nån låda nånstans och så får vi väl köpa några mini-nappar och typ en sjal så jag kan slänga upp lillasyster på ryggen så att hon bara kan hänga på? eller?
Det kanske hinner ändras... det var så mysigt att fixa o trixa inför Smillas ankomst, varje dag tog jag fram lådan med hennes små kläder och klämde och kände och googlade tvättlappar och skrev listor och planerade. Jag är så glad såhär i efterhand att jag gick så all in första gången och tillät mig att ge mig hän, det var underbart. Nu finns inte riktigt tiden av förklarliga skäl (kan ha något med den lilla superhjälten på bilden ovan att göra haha).

Men nu vill vi veta mer om lillasyster!
Hon är nu ca 34 cm och väger vid veckans slut drygt 1,2 kg. Blir lika förvånad varje gång jag ser dessa siffror öka. Över 1 kg bebis i min mage nu alltså, wow. wow.
Och så denna ljuva mening "skulle hon födas nu har hon stora chanser att klara sig".
Den här ungen alltså < 3 du är något alldeles speciellt, det känner jag. Jag tror att just du sänts till oss av din syster i himlen. Det var på något sätt meningen att just precis du skulle komma. hade allt gått annorlunda så hade du aldrig fått chansen. men allt är så som det ska. Det var dig vi väntade på.

Du är så stark! det har du varit hela tiden. det är liksom kraft i dina rörelser. bestämda. jag kan urskilja kroppsdelar nu, dina små fötter som sparkar, en armbåge som sveper över magen, en spänning när du putar ut din lilla rumpa. Det är som att du ligger ytligt, verkligen alldeles innanför min hud. Åh vad jag önskar att jag kunde se in till dig.
Min lilla lilla bebis, jag älskar att ha dig i min mage.

Smilla är så söt och kramas och gullar med magen och säger "jag älskar dig lillasyster" och "mamma, prata lillasyster". på kvällarna hämtar hon en speldosa och spelar för magen och visar lillasyster alla sina gosedjur som hon ska få låna, men det är mycket noga med att hon INTE under några omständigheter kommer få låna hennes nappar, haha.

I kroppen mår jag väldigt bra. är ute och går nästan varje dag och NJUTER av att inte ha ont nånstans. för några veckor sen var jag lite stel i ländryggen på morgnarna och när jag stått länge men det är som bortblåst nu. tack!
jag tänker inte på att jag stånkar och stönar utan känner mig ändå rätt "smidig". Däremot blir jag påmind om att jag nog ändå låter rätt mycket när jag ska resa mig, sätta på skorna osv när tobbe kommer springande med en pall eller Smilla härmar mig och ojar sig.
Men ändå, MIN känsla är att jag är rörlig och mår bra :D sen att spegeln och mina läten säger en annan sak, ja det är helt enkelt en annan sak.
Andra grejer är att jag är osugen på varm mat, kan ju ha med denna ljuvliga värme att göra, och kött ger mig äckelkänslor. vill bara ha couscous-sallader med krispiga grönsaker och fetaost varvat med snickers och glass. 
Knaprar järntabletter också eftersom järnet gått ner ytterligare sist jag var hos barnmorskan. Kött går ju som sagt bort just nu, men leverpastej, röd paprika och gröna grönsaker försöker jag få i mig varje dag.

Det blev en rejäl uppdatering, nu ska jag och kulan sova, godnatt :)

 

ATT VARA DIN MAMMA

SMILLA:

Du är mitt ljus, min kärlek, mitt allt.

Att se ditt lilla finger i luften och peka på allt som världen har att upptäcka och få lyssna till alla dina små funderingar är det bästa jag vet. att få se världen ur dina kloka ögon lär mig så mycket, varje dag. Du får mig jämt tillbaka till nuet när tankarna spinner iväg.
Du säger dom mest fantastiska saker, som att ditt hjärta är fyllt av kärlek och att pappa är din bästa vän. Mitt hjärta svämmar över. Du gör mig så stolt. Tänk att du är min. Att jag får vara din mamma.
Jag är så tacksam.
Att jag får se dig upptäcka, växa och utvecklas är det största som hänt mig.

Du, min lilla lilla varelse som byggdes ihop från nästan ingenting och växte inuti mig så länge, gud vad jag väntade och längtade, fantiserade och räknade dagarna tills du skulle komma. hur skulle du se ut? hur skulle du vara?
Ändå överträffade du allt jag nånsin kunnat föreställa mig. med dig blev allt större. Min älskade unge så liten du var och så mycket kärlek och beskydd jag kände enda från den stunden våra ögon möttes för allra första gången. "Men där är du ju, så självklar, för dig gör jag allt".
Jag bara njuter av att se dig leka helt inne i din egna lilla värld, prata med dig själv och med stort engagemang dirigera ut uppgifter till höger och vänster. vart kommer allt ifrån brukar jag undra? Din fantasi är helt makalös. och dina tokiga upptåg.
Tack för att du gör livet så mycket bättre, roligare, jobbigare, mer färggstarkt, kärleksfullt, utmanande, känslostormande och LEVANDE min älskling.

Du och jag, för alltid du och jag.

Mot nya mål.